Bilden ovan visar Punta Uvita — den landtunga som vid lågvatten formar något som från ovan ser ut som en valstjärt. Det är kanske det som Uvita är allra mest känt för, och en passande inledning på en resa som handlade om just naturen och djuren i Costa Rica.
Costa Rica är ett av de länderna jag varit mest i, men det var länge sedan jag var där. Senast jag besökte Costa Rica var som färdledare för en lantbruksgrupp 2014. Platser förändras och det är viktigt att vara informerad om de förändringar som sker på resmålen, t.ex. Corcovado som för varje år blir mer populärt att besöka.
Flyg med Sansa till Drake Bay. Jag hade inte mycket bagage men fick betala 22 USD i övervikt. Det är en trevlig flygresa i mycket litet plan på cirka en timme innan man landar på en liten landningsbana mitt i djungeln. Därefter är det transfer med bil i en timme till själva ”centrum” av Drake Bay. Det är mycket dåliga vägar.
Till Drake Bay – flyg, transfer och boende
Jag bodde tre nätter på Rancho Corcovado som är helt ok att bo på. Det ligger bra till vid stranden, har mycket vänlig och hjälpsam personal och ok mat.
Frukost består av frukt, juice, kaffe/te och ägg och toast. Frukost serveras till bordet och är inte bufféfrukost. Lunchen är en typiskt costaricansk lunch men på kvällen tre rätter med en enkel dessert. Lunch och middag serveras vid bordet och hotellet frågade i förväg om matrestriktioner.
Mellan Drake Bay och Corcovado nationalpark ligger de lyxiga lodgerna som endast kan nås med båt: Aguila de Osa, Corcovado Wilderness Lodge, Paloma Lodge, Copa de Arbol m.m.
Corcovado nationalpark – vilken utflykt ska man välja?
Det finns två dagsutflykter till Corcovado nationalpark från Drake Bay: dels Sirena Station och dels San Pedrillo Station. Det finns även en kombinerad och lång dagsutflykt där man besöker både Sirena Station och San Pedrillo. Det är cirka en timmes båtresa i snabbgående motorbåt från Drake Bay till Sirena Station. Till San Pedrillo är det lite mer än halva restiden.
Vilken utflykt ska man välja? Man ser normalt mer djur i Sirena Station eftersom området är sekundär regnskog. Innan området blev nationalpark bodde det folk här som odlade, och det finns en del fruktträd som lockar till sig djur. Det finns även en del primär regnskog i Sirena Station, men man hinner inte dit på en dagsutflykt. Området kring San Pedrillo är endast primär regnskog.
Det är inte tillåtet att ta med sig plastflaskor, cigaretter, tuggummi och många andra saker in i nationalparken, så väl framme vid nationalparken visiteras alla väskor av parkvakterna.
Alla vandringsleder är perfekta och jämna att gå på och det visas tydligt var man får gå och inte gå. Guiden berättade att om han lämnar vandringsleden så blir han avstängd i åtta dagar.
Vandringen i Sirena Station – tapir, apor och regn
Jag valde utflykten till Sirena Station. Där gick vi i tre timmar på vandringslederna och såg tapir, fyra olika sorters apor, flockar av både peccaries (navelsvin) och coati (näsbjörn), agoutis, sengångare, fladdermöss och mycket fåglar. Det var så spännande och intressant att ingen tänkte på att det regnade. Efter vandringen serverades en lunch vid nationalparkens rangerstation och sedan var det dags för en ny vandring innan båtfärden hem.
Höjdpunkten var så klart att få se tapir. Vi såg stora tapirer på två olika ställen. De låg väl gömda inne bland träden.
Vi var en ganska liten grupp med endast fem personer, men om jag skulle göra om utflykten så skulle jag boka en privat utflykt med egen guide och jag skulle även lagt till en dag och även bokat en utflykt till San Pedrillo Station.
Om chansen att se jaguar och puma
Det finns mycket jaguarer i Corcovado nationalpark, men chansen att få se jaguar är mer eller mindre noll. Vår guide, som först bott där och sedan arbetat som guide, har aldrig sett jaguar. Däremot har det funnits chans att se puma vid San Pedrillo Station. Förra året under perioden januari till mars syntes en pumamamma med sina ungar vid flera tillfällen. Guiderna tror att när ungarna blir fullvuxna kommer de att förflytta sig längre in i nationalparken. Om man ska ha en chans att se puma månaderna januari till mars bör man definitivt ha en privat och erfaren guide som vet var och när de kan dyka upp.
När det är högsäsong blir det fullbokat i nationalparkerna eftersom man har begränsat antal personer per dag, så det är viktigt att boka resan i god tid. Besökarna fördelas på olika vandringsleder så att det inte ska bli trångt.
Snorkling vid Caño Island
Nästa dag var det utflykt till Caño Island som är känd för biologisk mångfald. Båtfärden dit tar lite mer än en halvtimme. Först är det en timmes snorkling, sedan en liten paus på land och därefter en timmes snorkling igen. Därefter ett badstopp på stranden San Josecito, men eftersom det regnade åkte vi tillbaka till Drake Bay. Det finns även möjlighet att dyka.
Den första snorklingen var helt fantastisk. Vi såg sköldpaddor på flera ställen och otroligt med färggranna fiskar i alla möjliga och omöjliga färgkombinationer. Jag ångrade att jag inte skaffat en undervattenskamera. Pausen på ön gav inte så mycket. Där fanns en toalett och en utsiktsplats. Den andra snorklingen var inte lika fin som den första. Visserligen såg vi två hajar och en rocka, men vattnet blev lite grumligare så vi såg inte samma mängd fisk.
Praktiskt om Drake Bay
Det finns en liten by i Drake Bay, men det är en jobbig uppförsbacke dit. Om man vill kan man hyra kajak och paddla.
Det man kan fundera på är landstigningarna. På alla platser är det s.k. wet landing och det krävs en viss rörlighet för att gå på båten i rätt ögonblick.
Solnedgångarna i Drake Bay är mycket vackra.
Vidare till Uvita
Resan från Drake Bay är med båt på floden Sierpe till orten Sierpe och tar cirka en timme. Därifrån en timmes resa med bil till Uvita, eller två timmar till Manuel Antonio som vi ofta bokar.
Uvita är en liten ort som växt mycket de senaste tio åren. Här finns Marino Ballena nationalpark med strand. Märkligt nog är stranden vid lågvatten formad så att den ser ut som en val, men det är svårt att se när man står där utan måste ses ovanifrån. Inträdet till nationalparken är 6 USD om man vill vandra eller bada där.
Marino Ballena nationalpark är internationellt känd för sina observationer av knölvalar; två migrationssäsonger gör området till en av få platser i världen där dessa valar kan observeras under flera månader om året. Säsongen för valar som anländer från norra halvklotet sträcker sig vanligtvis från december till mars, medan säsongen för valar från södra halvklotet äger rum mellan juli och oktober.
Eftersom datumen för min resa inföll mellan dessa två säsonger var sannolikheten för att se valar eller delfiner mycket låg. Därför gjorde jag istället en guidad fågel- och naturvandring för att få en bättre uppskattning av de land- och kustekosystem som är karakteristiska för Bahía Ballena.
På eftermiddagen tog jag en Uber till ett vattenfall för att bada. Här gick det även att åka rutschkana eller hoppa för de som ville. Fallhöjden är 15 meter. Det är enkelt att åka Uber och alla restauranger har wifi om man inte har det själv i mobilen.
Boende och utflykter i Uvita
Jag bodde på Hotel Yuli som ligger i närheten av ingången till nationalparken. Om man ska bo i Uvita är det i området kring Yuli som man vill bo. Där finns lite restauranger att välja på och gångavstånd till nationalparken. Det är ett litet hotell med mycket vänlig och hjälpsam personal och det finns en pool. Helt ok att bo.
Det går att göra utflykt med snabbgående motorbåt både till Corcovado och till Caño Island från Uvita, men det blir långa båtresor. Stränderna i Uvita är inte lika fina som Manuel Antonio, men det är mindre folk.
På morgonen hade jag en privat guide för att titta på fåglar och djur. Större delen gick vi i området precis utanför själva nationalparken. Det var helt fantastiskt. Vi såg allt, t.o.m. en myrslok 20 meter upp i ett träd. Dessutom mycket papegojor, vrålapor, sengångare, fladdermöss och stora ödlor.
Guiden berättade att på kvällsutflykten dagen innan hade de sett fem ormar. Tyvärr blev det ingen kvällsutflykt eftersom det ofta regnar på kvällarna denna årstid.
Favoritstranden Manuel Antonio
Därefter fortsatte resan till favoritstranden Manuel Antonio, där jag bodde på Parador Resort. Det är ett femstjärnigt hotell som vi ofta bokat genom årens lopp. Det har flera pooler. Närmaste stranden ligger 500 meter bort och heter Biesanz och det är en fin strand. Parador ligger på en kulle i ena ändan av Manuel Antonio-stranden och det finns ingen stig ned till stranden, utan de har shuttlebuss i princip varje timme till Manuel Antonio.
Personligen bor jag hellre på något av hotellen strax utanför entrén till nationalparken. Där finns tre fyra vettiga och prisvärda alternativ. Där är det gångavstånd till stranden och finns också många restauranger att välja på.
Det finns flera stränder i Manuel Antonio och den stora stranden är flera kilometer lång. Den allra finaste stranden ligger inne i nationalparken.
Manuel Antonio nationalpark
På morgonen dagen efter gjorde jag en utflykt till Manuel Antonio nationalpark. Det var en utflykt i grupp med åtta personer. Jag tycker inte det blir bra med en grupp på åtta personer. Alla ska titta och fotografera genom guidens kikare så det tar lång tid.
Man ser mycket djur i nationalparken och då framför allt apor. Capuchinapor med sina vita ansikten finns överallt och det gjorde de även på åttiotalet när jag var där de första gångerna. Jag såg även ekorrapor och vrålapor samt sengångare.
Det är inte nödvändigt att ha en utflykt utan det går att boka enbart inträdet till Manuel Antonios nationalpark. Det kostar 18 USD och bör bokas i förväg. Jag tyckte det var mycket folk i nationalparken, men då ska man veta att det är fyra gånger så mycket folk där under högsäsongen.
Shuttlebuss till San José och krokodilerna vid Tarcoles
Costa Rica har ett bra system av shuttlebussar som hämtar på hotell i ena staden och lämnar på hotell i nästa stad. Från Manuel Antonio till San José tog shuttlebussen fyra timmar. Mycket bekvämt och mycket bra. En liten niopersoners minibuss med wifi. Shuttlebussen gör en paus på 20 minuter vid Rio Tarcoles för toalettbesök och för att titta på de stora krokodilerna i floden. Det finns en gångbroliknande anläggning där man går ut för att kunna se krokodilerna rakt nedanför sig. Jag såg tre stora krokodiler.
San José – en natt räcker
I San José bodde jag på Wyndham Herradura flygplatshotell. De har shuttlebuss till flygplatsen. Mycket bra hotell med pool – typiskt flygplatshotell.
Ofta blir första natten i San José. Men det räcker med en natt. Det finns trevligare platser att besöka i Costa Rica och det är bättre att lägga till en natt på någon av de andra platserna. San José centralt, förutom gatan Avenida Central, känns inte helt tryggt sent på kvällen, så jag tog Uber. Även dagtid mycket tiggare och uteliggare.
Jag bodde på Hotel Aurola by Marriott. Det ligger bra till centralt och helt ok att boka. De kallar sig femstjärnigt men det är det inte – i bästa fall 3+.
Om man ska till Tortuguero är det ok att bo centralt, men om man ska till Arenal, Monteverde, Manuel Antonio eller Corcovado är det bättre att bo ute vid flygplatsen.
Utflykter kring San José
Under resan gjorde jag även fyra utflykter i San José. Utflykt till vulkanen Irazú som ligger på andra sidan San José. Där finns tre kratrar varav en som man går i är väldigt stor. Det är som ett månlandskap på 3 400 m.ö.h. San José ligger på 1 100 m.ö.h. Notera att det inte är en konformad vulkan utan ett stort öppet landskap. Trevligt och man får se landskapet, men inget jag skulle välja att boka och dessutom blir det en ganska dyr dag.
Stadsvandring i San José till fots med en guide. Han visade många hus och kyrkor och ett guldmuseum. Det enda som jag egentligen var intresserad av, Mercado Central, hann vi inte med!
Hemresedagen gjorde jag två utflykter. Vi besökte Doka kaffeplantage. Intressant utflykt för de som gillar kaffe. Lunch ingick. Därefter besökte vi Sarchí för att se världens största oxkärra. Sarchí är Costa Ricas hantverkscentrum med mängder av träfabriker som tillverkar bl.a. den väldekorerade oxkärran samt gungstolar i trä och läder. Vi besökte även Grecia, vars röda metallkyrka hamnat helt fel. Den skulle levereras till Punta Arenas i Chile men hamnade i Puntarenas i Costa Rica!
Hemresan
Hemresan San José till Halmstad var nytt rekord. Det tog 16 timmar från San José till Halmstad. Flygtiden San José–Göteborg är 14 timmar med kort tid för bytet i Paris.
Kommentarer
Det känns som alla jag träffade, speciellt i Corcovado och Uvita, var extremt vänliga och hjälpsamma. Personalen på Parador var mer proffsigt vänliga, men helt klart är det ett vänligt folk. Även flera uberförare körde mer än vad som var överenskommet men ville inte ha extra betalt.
Costa Rica är ett dyrt land jämfört med övriga latinamerikanska länder. En måltid kan lätt kosta 30 USD, men det finns ofta alternativ för hundralappen också. Ceviche är gott men varierar i kvalitet och kostar cirka 150 kr. Ölpriserna varierade från 20–75 kr.
Utflykterna till Irazú, Doka kaffe, Grecia och Sarchí samt stadsvandringen kändes som bortkastad tid och jag spenderar hellre mer tid med naturupplevelse vid kusten. Kaffebesök kan göras i Monteverde istället.
Bra wifi på alla hotell.
Även om det är regnsäsong är det ok att besöka Costa Rica. För många år sedan guidade jag en studentgrupp i Costa Rica och kom även då fram till samma slutsats. Det regnar ofta på kvällen, men det är oftast endast uppfriskande. Under utflykten till Sirena Station regnade det en hel del, men det var så intressant att man inte tänkte på att det regnade.
Till min förvåning inga problem med mygg varken i Drake Bay, Uvita eller Manuel Antonio.
Slutligen
Costa Rica kan verkligen rekommenderas (det har jag vetat i 40 år) och det är helt ok att besöka Costa Rica under regntiden, samt det är värt att betala extra för privata utflykter.
