El:
220 volt, adapter behövs.

Mobiltelefon:
Endast telefon med så kallat trippelband behövs.

Valuta:
Nuevo Sol. Tag med US dollar för växling.

Kreditkort:
Accepteras på hotell och i större affärer. Bankomater finns i städerna.

Dricks:
Dricks är vanligt, speciellt till hotell- och restaurangpersonal samt chaufförer och lokalguider.

Vaccinationer:
Vanligt grundskydd rekommenderas samt hepatit A. I vissa områden krävs Gula febern och malariaprofylax. Hör med vaccinationscentral.

Visum:
Giltigt pass i 6 månader. Svenska medborgare behöver inte visum.

Utrikespolitiska institutet och landguiden om Peru (www.landguiden.se)
Peru var vid spanjorernas ankomst på 1500-talet centrum för det mäktiga inkariket som omfattade nästan en tredjedel av Sydamerika. Kolonisatörerna blev rika på enorma silverfyndigheter och gruvnäringen har fortsatt att vara central.

Peru är nästan tre gånger så stort som Sverige och den tredje största staten i Sydamerika. Vid gränsen till Bolivia i sydöst ligger Sydamerikas största och högst belägna insjö, Titicacasjön.

Antal invånare: 32 510 453 (2019)

Huvudstad med antal invånare: Lima 8 617 000

Övriga större städer: Arequipa (861 100 invånare), Trujillo (788 200), Chiclayo (594 750), Piura (413 300), Cuzco (420 100)

Högsta berg: Huascarán (6768 m ö h)

Folkgrupper: före folkräkningen 2007 antogs indianer utgöra omkring hälften av befolkningen och mestiserna en dryg tredjedel, men enligt officiella uppgifter uppgår nu andelen mestiser till 58 procent medan 27 procent räknar sig som indianer. Runt 5 procent är vita och 1,5 procent är svarta eller färgade

Språk: spanska, quechua och aymará är officiella språk

De tre geografiska zonerna i Peru har mycket olika klimat. Kustregionen täcks ofta av fuktiga dimmoln från havet men får normalt ingen nederbörd alls. Temperaturen är jämn dygnet runt och året om. Höglandet har ett svalt klimat med riklig nederbörd under vinterhalvåret (oktober-april). Temperaturen varierar kraftigt med höjden över havet liksom mellan dag och natt. På Andernas östliga sluttningar är klimatet närmast subtropiskt och övergår mot låglandet i nordöst i tropiskt klimat med mer eller mindre kraftig nederbörd mer än 200 dagar om året.

Perus ursprungliga invånare minskade kraftigt i antal under och efter den spanska erövringen på 1500-talet. Samtidigt har folkblandningen mellan spanskättlingar och indianer lett till uppkomsten av en stor grupp med blandad bakgrund, mestiserna. Gränserna är flytande och många indianer räknas sig idag som mestiser trots att de saknar spanskättade förfäder. Enligt officiella uppgifter utgör mestiserna numera närmare 60 procent av befolkningen. Spanska är officiellt språk liksom indianspråken quecha och aymara.

Katolsk kristendom är den förhärskande religionen. En stor del av de kristna utövar emellertid en religion som blandar katolska trosföreställningar med ritualer från traditionella indianska naturreligioner.

Peruanska barn börjar skolan vid sex års ålder, och formellt är skolan obligatorisk i elva år. De avgiftsfria statliga skolornas standard är låg. Särskilt på landsbygden råder det brist på både utbildade lärare, skolor och skolböcker.

Peru har en rik blandning av kulturer, men landet präglas främst av det spanska och indianska inflytandet. Befolkningen i höglandet har starka indianska traditioner, men europeiska inslag märks tydligt i klädedräkt, musik och vid olika högtider. Samtidigt finns en stor klyfta mellan kulturerna. I byar som är organiserade ungefär som under inkakulturen, med gemensamma jordar och kollektivt arbete, lever indianbefolkningen långt från det västerländska samhället. Den indianska världen betraktas som främmande och efterbliven av den välutbildade eliten vid kusten, som istället har starka band till Europa.

Flera högkulturer hade under tusentals år avlöst varandra i det område som idag utgör Peru då inkariket började växa fram under 1100-talet. Det bredde under de följande århundradena ut sig och kom att omfatta en tredjedel av Sydamerika. Spanjorernas erövring av området i början av 1500-talet innebar slutet för inkakulturen. Miljontals indianer dog och byar förstördes. Huvudstaden Lima grundades 1535 av kolonisatörerna och blev ett centrum i det spanska imperiet. Peru utropade sin självständighet 1821.

Militären har spelat en betydande roll i politiken och i långa perioder styrt Peru. Ekonomisk kris och social misär bidrog till att vänstergerilla tog till vapen i början av 1980-talet. Under president Alberto Fujimoris regeringstid 1990-2000 gjordes en militär storsatsning på att krossa gerillan. Fujimori tvingades avgå efter anklagelser om korruption och brott mot mänskliga rättigheter, och flydde landet. Därefter har demokratin återupprättats.

Statschef: president Martín Vizcarra (2018-)

Perus ekonomi har länge varit stark men fattigdomen är utbredd.

BNP per person: 6 947 US dollar (2018)

Valuta: Nuevo Sol

Peru är mycket rikt på mineraler som silver, koppar, zink och guld. Den växande gruvindustrins verksamhet har lett till skador på miljön och till våldsamma konflikter med ursprungsfolk i de områden som exploateras. Den odlingsbara jorden uppgår bara till några procent av landarealen.

Sedan länge är gruvindustrin Perus viktigaste näringsgren och den sektor som vuxit snabbast under senare år.

Av dem som har formell anställning jobbar de flesta inom servicesektorn. Näst största arbetsgivare är industrin där gruvnäringen dominerar. Över hälften av städernas arbetsföra befolkning beräknas syssla med svartjobb av olika slag.

Känslan att tillhöra den peruanska nationen är stark åtminstone hos stadsbefolkningen, och identiteten får sin näring av det spanska språket, den katolska religionen samt av mat- och musiktraditioner. Hos quechua- och aymarafolken är oftast den lokala förankringen i byn viktigast, tillsammans med en medvetenhet om förfädernas mäktiga inkarike.

Peru har många turistattraktioner, främst inkastäderna Cuzco och Machu Picchu. Andra populära mål är huvudstaden Lima, Titicacasjön och Amazonas djungler.

Källa: Utrikespolitiska institutet och landguiden om Peru (www.landguiden.se)