El:
220 volt, adapter kan behövas.
Mobiltelefon:
Endast telefon med så kallat trippelband fungerar.
Valuta:
Boliviano
Kreditkort:
Accepteras på många hotell, restauranger och i större affärer. Uttagsautomater finns i städerna.
Dricks:
Dricks är vanligt speciellt till hotell- och restaurangpersonal.
Vaccinationer:
Vanligt grundskydd rekommenderas. I vissa områden krävs gula febern och Malaria. Notera att intyg på Gulafebernvaccination krävs av vissa flygbolag för att få flyga till Bolivia.
Visum:
Giltigt pass krävs. Svenska medborgare behöver inte visum.
Utrikespolitiska institutet och landguiden om Bolivia (www.landguiden.se)
Bolivia i den västra delen av Sydamerikas inland sträcker sig från Anderna i väster mot låglänta skogstrakter österut. Gruvdrift, i synnerhet utvinning av silver och tenn, har dominerat landets ekonomi i århundraden. Två tredjedelar av invånarna tillhör ursprungsfolk. De blev för första gången företrädda på högsta politiska nivå när kokaodlaren och aymaraindianen Evo Morales tillträdde som president 2006.
Bolivia är mer än dubbelt så stort som Sverige och ligger i den västra delen av Sydamerikas inland. Peru och Chile skiljer landet från Stilla havet i väster. I nord och nordöst har Bolivia en 340 mil lång gräns mot Brasilien, i sydöst ligger Paraguay och i söder Argentina.
Huvudstad med antal invånare: La Paz (administrativ huvudstad) 765 000, Sucre (formell huvudstad) 259 000 (folkräkning 2012)
Övriga större städer: Santa Cruz 1 454 000, El Alto 849 000, Cochabamba 630 000, Oruro 265 000 (folkräkning 2012)
Högsta berg: Sajama (6 542 m ö h)
Bolivia ligger i det tropiska området söder om ekvatorn, men klimatet varierar starkt på grund av höjdskillnaderna. På den nästan ökenartade högplatån altiplano, där det bara regnar under högsommaren i januari och februari, råder ett kärvt klimat med kalla nätter. I Oriente i östra och nordöstra Bolivia är det varmt och fuktigt.
Bolivia har en ung och snabbt växande befolkning men är ändå glest befolkat. Invånarantalet är bara lite högre än i Sverige, medan landytan är mer än dubbelt så stor. Särskilt glesbefolkat är låglandet i öster, där en tredjedel av befolkningen bor. Merparten av bolivianerna bor på högplatån altiplano i väster och i de högt belägna dalgångarna i Anderna.
Antal invånare: 10 887 882 (2016)
Folkgrupper: närmare två tredjedelar är indianer (varav quechua och aymara är de största grupperna)
Språk: officiella språk är spanska och 36 indianspråk (varav quechua och aymara är störst)
En stor majoritet av befolkningen bekänner sig till den romersk-katolska tron.
Skolplikt råder formellt för barn mellan 6 och 14 år. Efter den åttaåriga grundskolan följer ett fyraårigt gymnasium. Nästan alla barn går numera i skolan, även om många arbetar samtidigt.
Det bolivianska samhället lägger stor vikt vid kulturella traditioner, folksånger och folksägner. Samtidigt som Bolivia är multikulturellt med kosmopolitiska städer, återspeglas kontrasterna mellan den spanskättade eliten och den indianska majoriteten inom kulturlivet.
Vid Titicacasjön fanns jordbrukskulturer för över 3 000 år sedan. En högkultur kallad Tiahuanaco blomstrade fram till 1000-talet, då den av okänd anledning gick under. Området erövrades under 1400-talet av inkariket och av Spanien 1538. Indianerna tvingades arbeta som slavar i spanjorernas silvergruvor. Först 1824 besegrades Spanien, och Bolivia utropade sin självständighet 1825. Under decennierna därefter förlorade Bolivia stora landområden i krig. Efter en revolution 1952 hamnade landet i ekonomisk kris, och militären tog makten i en kupp 1964.
Växande sociala klyftor och omstridd gasutvinning ledde till våldsamma massprotester. I orons spår valdes aymaraindianen och bondeledaren Evo Morales till president 2005.
Bolivias författning från 2009 betonar ursprungsfolkens rättigheter, ger staten kontroll över viktiga naturresurser och begränsar privat jordägande. Ett symboliskt viktigt inslag är att kokabusken har särskilt skydd som naturresurs.
President Evo Morales
Bolivias socialistiska president Evo Morales har styrt landet sedan 2006, längre än någon tidigare president. Morales har haft starkt stöd bland de fattiga som under hans styre har fått ta del av en stark tillväxt. Sociala och politiska konflikter fortsätter dock att prägla landet.
Bolivia har stora naturtillgångar i form av naturgas, olja och mineraler. Trots det är landet fattigt med hög utlandsskuld, starkt biståndsberoende och ett försummat jordbruk. En viktig orsak till det är att ekonomin alltför ensidigt baseras på råvaruexport. När marknadspriserna sjunker räcker exportinkomsterna inte till för att täcka kostnaden för importen. Ett annat problem är stora sociala och ekonomiska olikheter inom landet.
BNP per person :3 105 US dollar (2016)
Valuta: Boliviano
En stor del av befolkningen är fortfarande sysselsatt med att bruka jorden. I höglandet och dalgångarna österut i Anderna brukas små odlingslotter för självhushåll, medan det på låglandet i öster finns modernare storjordbruk. Småbrukarna odlar bland annat potatis och quinoa och håller lamadjur, medan storgodsen odlar soja, sockerrör, oljeväxter, bomull och kaffe för export.
Bolivia är ett av Latinamerikas minst industrialiserade länder. Hemmamarknaden är liten och köpsvag, och exporten består i huvudsak av enklare industrivaror. Industriutvecklingen har också hämmats av dåligt utbyggda kommunikationer, höga låneavgifter samt konkurrens från importvaror och smuggling.
Bolivia plågas av massarbetslöshet, vilken leder till en stor informell (svart) sektor med exempelvis gatuförsäljare, diversearbetare, kokaodlare och smugglare. Minst två tredjedelar av den arbetsföra befolkningen försörjer sig på sådana jobb. Över hälften av denna grupp är självförsörjande småbönder.
Bolivia har länge räknats som ett av Sydamerikas fattigaste länder, men hög ekonomisk tillväxt under årtiondet efter millennieskiftet har gjort att andelen fattiga minskat och att de sociala skillnaderna mellan rika och fattiga krympt. Ändå lever fortfarande närmare halva befolkningen under den nationella fattigdomsgränsen. Fattigdomen är värst på landsbygden, och de sociala och ekonomiska klyftorna mellan stad och land är djupa.
Familjerna har starka nätverk och på landsbygden lever ofta flera generationer i samma hushåll. Könsrollerna är traditionella och samhället kan beskrivas som mansdominerat. Bolivia är ett klassamhälle med vissa etniska förtecken, men de sociala skillnaderna beror inte så mycket på hudfärg som på ekonomiska faktorer. Av historiska skäl befinner sig den vita minoriteten överst på samhällsstegen.
Antalet turister har dock ökat under senare år. I landet finns särpräglade indiankulturer runt Titicacasjön och koloniala stadskärnor i städer som Sucre och Potosí.
Källa: Utrikespolitiska institutet och landguiden om Bolivia (www.landguiden.se)