Resedagbok Costa Rica 27/12-2021 – 14/1-2022
Vi som reste var jag Josephine, min man Rikard och våra två barn Freja 12 år och Philip 10 år.
Vår resa var i Arenal, Monteverde, Corcovado och Manuel Antonio.
Denna resa har vi tillsamman med Björn Larsson på Sydamerikaexperten knopat ihop tillsammans. Flygresa, alla transporter, aktiviteter och hotell är förbokade av Sydamerikaexperten. Vilket har varit bra på många olika sätt. Det finns en djungel av hotell på de olika destinationerna och det är svårt att navigera själv, och som vi alla vet så kan hemsidor vara ganska missvisande. Därav har det varit skönt att med Björns kunskap och efter hans intervju med oss komma fram till hotell som passade oss. Vissa aktiviteter kan inte förbokas med kort varsel då de krävs handläggningstid hos de olika naturreservaten. Brukar var två dagar om du är på plats. Sedan finns det bara ett antal platser på aktiviteterna och de bokas snabbt. En annan anledning är att du får mer tid över till annat skoj än att leta aktiviteter till nästkommande dag. Allt har fungerat smidigt, och vi är imponerade över hur allt har kunnat klaffa så bra.
Våra preferensramar var att djur och natur skulle vara huvudnumret på denna resa. Det innefattade att hotellen inte behövde ligga nära någon stad utan helst inbäddade i landskapet. Sedan önskade vi även ett avslut där vi kunde bada.
27/12-28/12. Äntligen är det dags. 1,5 år har vi väntat. Klockan 2.30 ringde väckarklockan. Väntande väskor i hallen, in i taxin och iväg. Tre timmar innan avgång skall vi vara på Arlanda enligt deras rekommendationer flyget går klockan 6.15. Vi har denna resa bokat business class dels för att jag är flygrädd och att Rikard rent utsagt hatar att flyga. Då detta innebär att vi inte skall behöva stå i kö på Arlanda så var vi där endast två timmar innan avgång. Tur var det incheckningen öppnade 4 vilket innebar att flygplatsen var full av arga människor som hade följt Arlandas rekommendationer, för att möta av en stängd incheckning i en timme. Incheckning av bagage var en plåga, 5 sällskap var innan oss i kön, och med tanke på alla papper som skall redovisas så tog detta en timma. Vi såg att folk som stod i den normala kön började få panik, och jag gissar att många av dem missade sitt flyg. Säkerhetskontrollen gick däremot snabbt och smidigt, och överresan till Paris var ok, men frukost erbjöds enbart en bulle dränkt i socker. Väl framme på flygplatsen så leta vi snabbt reda på Airfrance lounge, där skulle vi erbjudas möjlighet att vila de sju timmar vi har på oss till nästa flight. Tyvärr var loungen överfull, men efter 45 min fick vi plats. Vila och lite taxfree shopping hann vi med. Tiden gick snabbare än vad vi hade trott.
Den långa flygningen på 11 h och 10 min gick bra. Såg filmen Interstellar, åt en 5 rätters meny, och sov relativt bra till landning. Vi var först av och först till pass och papperskontroll. Denna process var som incheckningen av bagaget mycket långsam. En chaufför mötte upp oss utanför flygplatsen och skjutsade oss till vårt hotell San Jose Palacio, vilket var ett bra hotell med hög standard. Jag är så imponerad av hur bra barnen har skött sig under denna långa resa. Inget gnäll eller tjat utan har tagit allt med ro. Efter en snabb uppackning av necessärer somnade vi och sov skönt hela natten.




29/12
Alla vaknade fem på morgonen och var superpigga och idag bar det av till Arenal. Upp till frukost och åt Covidbuffe. Detta innebär att allt har i förväg lagts upp på tallrikar som sedan tillhandahålls genom en glaslucka. Tyvärr blir mycket matsvinn när man får till exempel tre olika bröd för att få den frallan man önskar. Därefter kom en bil och hämtade oss.
Chauffören hade packat bilen full med snacks och dricka, vilket var toppen då vi inte hunnit förbi någon affär. Chauffören var en riktig bra guide under de tre timmar det tog att skjutsa oss till hotell Arenal Observatory Lodge.
I receptionen möttes vi av en halvtrött personal, men förläts då vi fick en tidig incheckning. Hotellet ligger i en fantastisk miljö väldigt nära vulkanen, inbäddat av naturen, och idag kunde vi se vulkanen Arenal i sin fulla prakt, då det vanligtvis brukar ligga moln över toppen (hade dock inga bilder på det). Mycket djur och fågelliv finns på hotellet. Dagen blir intensiv. En underbar lunch på hotellet alla var nöjda och glada och därefter iväg för att åka skytramp. Vi trodde att vi skulle åka linbanan upp på berget och sedan åka zipline ned, men vi hade endast boka linbana. Detta visade sig vara ett bra misstag då tre av oss kände att vi inte var så våghalsiga, Freja var den som blev lite besviken. Turen var en väldigt mysigt och en bra start på resan och utsikten var fenomenal. Högst uppe på toppen var en stor staty på en hand som sträckte sig över bergssidan. Barnen ville såklart ut på handen och med andan i halsgropen blev de snabbt fotograferade och sedan tillbaka ropade.
Bilen som hämtade oss efter äventyret hade sett sina bästa år. Trodde i vissa partier att bilen backade istället för att köra framåt. Väl på hotellet tog vi en snabb sväng på hotellets ägor, för att sedan bli upphämtade igen för att åka till Eco termales fortunes. Underbart badande i varma källor i en fantastisk miljö plus att drinkar erbjöds i vattnet.
Middagen är tyvärr inget att rekommendera. Nu sitter vi här i lobbyn och väntar på chauffören. Ett barn har somnat i en gungstol och det andra kämpar febrilt för att hålla sig vaken. Imorgon blir det fler äventyr.






Väckarklockan ringde klockan sex. Idag blir det gummiflotte på floden Pina Blanco. Trodde för ett ögonblick min dotter skulle ha ihjäl mig när jag väckte henne.
Hotellet fixade en frukostpåse vi kunde ta med oss och äta på vägen till kanotcentret. Nere på kanotcentret blev vi omplacerade till en minibuss. Därifrån plockades andra turister upp och vi blev 12 personer. Bussresan tog 40 min. Vi gick igenom lite instruktioner och blev placerade i båtar. Vi fick som sällskap två amerikaner som var på sin bröllopsresa.
I två timmar flöt vi fram på floden, där vi fick se mångfald av fåglar och krokodiler. Upplevelsen var fantastiskt. Turen slutade vid en farm som producerade kakao. Där fick vi lite snacks. Barnen köpte en chokladkaka från farmen som de sedan öppnade i bussen påvägen hem, för att mötas av att en mask som redan hade börjat äta av chokladen.
Tillbaka på hotellet kom vi lagom till utfodring av fåglar vilket även lockade fram massor av näsbjörnar även kallade Coati. Sedan var det dags att bada i poolen som var några grader för kall för mig, men såklart inte för barnen. Därefter tog vi en hiking på hotellets ägor. En tropisk upplevelse, samtidigt väldigt skrämmande. Vi klättrade upp i ett 28 meters högt utsiktstorn som var fastsurrat med vajrar. Det resulterade i att tornet gungande ganska rejält. Till och med mina barn tyckte att det var läskigt. Men jag var sjukt nöjd med min insatts. Därefter tog vi uppfriskande drinkar på hotellet och barn och man gick ned till groddammen för att se grodor. Fick tyvärr endast se en. Efter dessa två dagar i Arenal kände vi oss väldigt nöjda och kan utan stress känna att vi är redo att byta destination.





31/12
Idag bar det av till Monteverde.
Vaknade klockan 7 av Vrålaporna utanför balkongen, packa väskorna och sedan frukost. Åt den costarikanska frukosten vilket var ris med bruna bönor, stekt ägg och tortilla. Nu har jag testat och det var torrt och ganska tråkig frukost.
Klockan 8.35 gick transporten från Arenal Observatory Lodge. Först med buss och sedan med båt över sjön. Väl framme vi andra sidan var det ett organiserat kaos av bilar och chaufförer som skulle hämta upp sina klienter. Körde sedan en underbar biltur genom fantastiska vyer över bergstoppar. Väl framme på hotell Poca a Poco var det lite som förväntat. Hotellet var fräscht och hade en bra standard, men var lite för kommersiellt för mitt tycke och smak. Vi hade varit ute i sista sekunden när vi bokade detta hotell och de som jag hade önskat var tyvärr fullbokade.
Vi började med att gå 100 meter till en groddamm, vilket var en guidad tur i ett terrarium. Guide var ett måste förutom den hade vi inte sett en enda groda. Guiden hade lite av en Göteborgshumor vilket jag tyckte var så jobbigt, men resten av familjen uppskatta den enormt. Denna tur var jättebra, för på detta sätt vet vi nu hur man letar efter grodor i det vilda, och kan nu även förstå varför vi inte hitta några vid groddammen i Arenal.
Sedan var det tillbaka till hotellet för lunch, lite bad i poolen och sedan dags för en Night Tour. Vi åkte en sträcka på 10 min. Vi hade tur, vi fick en egen guide på turen. Upplevelsen var underbar och samtidigt lite skrämmande. Vi såg lövskärar myror, skorpion som lös i UV ljus, sengångare, 3 stycken Pit Viper vilket är en giftorm. Sovande apor och fåglar. Guiden hittade även en sovande kolibri högt upp i trädet!!!
Under promenaden som var två timmar lång blev barnen ganska trötta. Vi åkte tillbaka till hotellet tröck i choklad i barnen för att de sedan skulle klara nyårsmiddagen. De klarade förrätt, sedan gick de och lade sig. Tyvärr var det live musik under hela middagen som var på tok för hög vilket medförde att vi inte kunde prata med varandra. Hotellet hade fixat med en annan bar i väntan på tolvslaget. Men stämningen var något lågmäld så vi kunde tyvärr inte hålla oss vakna. Imorgon tidig morgon men nya utflykter.




1/1
Upp klockan 6.30 frukost och sedan kom en buss och hämta oss, och det bar av till de hängande broarna i molnskogen. Där möttes vi upp av en privat guide som skulle guida igenom oss den två timmars promenaden innehållande åtta stycken hängande broar. Vyerna var fantastiska och barnen tyckte det var superkul. Är man höjdrädd kan dessa broar bli ett problem. 15 minuter in i vår tur upptäckte vi att vår guide var sjuk och gick och snörvla och hostade konstant. Vilket innebar att vi var tvungna att hålla ett stort avstånd till honom. Han var heller inte så angelägen om att guida. Antagligen för att han var sjuk och trött. Men för vår del så spelade detta ingen större roll, turen var fantastisk. Sedan snabb lunch på hotellet för att sedan åka till molnskogen igen. Denna gång i Sankt Elena reservatet.
Där möttes vi av vår privata guide som skulle sällskap oss de kommande tre timmarna. Turen började med att ett av barnen insåg hur lång turen skulle bli och fick ett såkallat psykbryt. Men räddades snabbt upp av den tropiska upplevelsen i molnskogen. Guiden var mycket kunnig och lärde oss mycket av ekosystemet. Philip önskade att han skulle få se en tarantella vilket guiden hittade åt honom. Skogen har precis börjat blomma och bjöd på vackra färgkombinationer och mycket fåglar.
Molnskogen är en unik skog och får inte kallas regnskog då den inte har några torrperioder. Detta innebär bland annat att växtligheten är mycket frodig och unik. Mycket lärorik tur och avsaknad av andra turister. Denna tur var perfekt. Sedan tillbaka till hotellet. Därefter middag och klockan 20.30 somnade hela familjen gott.




2/1
Idag lämnar vi Monteverde och beger oss av till Uvita. Denna avstickare på resan beror på att jag inte gillar att flyga små flygplan, så vi beslutade oss för att bila igenom Costa Rica för att sedan komma till Corcovado.
På grund av att man måste ta båt till de hotell i Corcovado vi skall bo på måste vi bo en natt i Uvita då vi missar de höga tidvattnet. Vi gick upp tidigt i med frukost och sedan iväg på en fem timmars bilresa genom Costa Rica. Färden kändes mycket snabbare än vad vi trodde. I början var det fin utsikt över molnregnskogen, sedan kom vi över på huvudleden som mest bestod av planterade palmskogar. Förstår varför man skall hålla sig borta från palmolja.
Hotellet vi bokar heter Bahir Azul och är väldigt spartanskt. Rummen bestod av en queensize säng och två 90 sängar. Högt i tak och två lampor i taket utan skärm. Inga andra möbler eller lampor. Duschen vågade vi aldrig duscha i då det var någon märklig elkoppling direkt i anslutning till duschmunstycket.
Vi åt en jättegod lunch på hotellet och gick sedan igenom deras nationalpark där vi såg Kapucinapan även kallad white face monkey. I nationalparken fanns även en stor strand där vi tillbringade resten av dagen för att bada i det vågiga Stilla havet. Sedan tog vi varsin drink på ett mysigt ställe utanför nationalparken.
Hettan och luftfuktigheten är enorm här, vilket gjorde att vi hoppade middagen då aptiten saknades. Hotellpersonalen verkade vid första uppsyn väldigt trötta och ointresserade, men visade sig vara mycket hjälpsamma och trevliga. I det stora hela var detta en trevlig avstickare på vår resa. Rummet hade också till vår förvåning AC vilket gjorde att alla sov som stockar hela natten.



3/1
Vaknade utvilade, gick ned och åt frukost. Därefter packade vi och blev upphämtade av en chaufför som skjutsade oss till Sierpe därifrån skall vi åka båt till hotell Casa Corcovado där vi skall stanna i sex nätter. Vi möttes av hotellets personal som försåg oss med dryck, där fick vi skriva på papper som i det stora hela gick ut på att hotellet var ansvarsfria om vi dog. Detta gav oss en liten adrenalinkick på vad vi skulle ge oss in på. Vi hade en fantastisk båttur, först på en kanal med krokodiler, fåglar och natur och sedan ut på öppet hav de sista 45 minuterna av 2 timmar som båtresan tog.
Väl framme på Casa Corcovado möttes vi av en traktor som tog oss till själva hotellet. Casa Corcovado är ett hotell som är omslutet av regnskog och smälter in i miljön. Hotellområdet är stort och har egna promenadstigar, egen strand och bungalows som ligger utspridda över ett ganska stort område. Hotellet har även två pooler, en kallpool som ligger i en dal helt omsluten av regnskog och en vanlig pool det vill säja med solstolar och varmt vatten. Hotellet tar heller inte emot så många gäster med tanke på den area de har så det blir aldrig mycket folk på hotellet.
När vi kom upp till hotellet fick vi en tre rätters lunch, sedan visade de oss vår bungalow. Den var så härlig, fyra queensize sängar, vilket gjorde att en säng blev till packningen. Vi har även en utomhusdusch och en innomhus, stor tomt utan insyn och en hängmatta. Sedan bar det ned till stranden där vi badade i alldeles för höga vågor. Jag tror sanden letade in sig över allt. Vi bestämde oss att gå upp den branta sluttningen upp till hotellet. På hotellområdet är det fullt av djurliv, vanliga fåglar vi kunde se var exempelvis Tukanen och Den röda aran. Vrålaporna hängde runt hotellet hela dagarna. Vi var genomblöta efter den promenaden så det var bara att hoppa i kallvatten poolen efter det. Sedan snabb Margaretha i solnedgången. På kvällen hade vi bokat in en Night Tour. En otroligt mysig upplevelse där man får se många nattaktiva djur, men även sovande djur som apor och fåglar. På denna tur fick vi även se vår första Tapir. Sedan fyra rätters middag, och familjen somna vid 20.30.












4/1
Upp i gryningen åt en god frukost. Och sedan en fyra timmars promenad i Corcovados regnskog. Målet skulle vara att bada i ett vattenfall i skogen men tyvärr var det andra turister som kom in med båt från andra hotell innan oss, så guiden avrådde och sa att det skulle bli väldigt trångt. I gruppen gjorde vi en omröstning och alla var eniga om att vi skulle ta en tripp till havet istället och bada där.
Skogen bjöd på vrålapor, kapucinapan, tapir, näsbjörnar och många olika fåglar, ödlor, fjärilar och insekter. Såg även spår av en puma. Sedan bada vi och därefter lunch på stranden.
Tillbaka till hotellet vid 13.20 och det blev poolbad. Mellan klockan 17-18 är det obligatoriskt att ta en Margarita i solnedgången. De har byggt ett Margaritahus på en klippa med den perfekta utsikten över havet och Cano Island. Man vill aldrig att solen skall gå ned. Därefter tillbaka till hotellrummet för 30 minuters vila sedan fyra rätters middag, för att därefter krascha i sängen





5/1
Upp klockan 5.15 äter frukost sedan ned för att åka båt i en och en halvtimme till Sierra nationalpark. På vägen till nationalpark fick vi se fem knölvalar med kalv, och sedan massa delfiner.
När vi kom fram till nationalparken var det fullt med folk, men vår duktiga guide från Casa Corcovado visste hur vi skulle gå för att undvika de flesta. Vi fick se ett rikt djurliv så som alla Costa Ricas fyra apor vilka är Dödskalleapan (ekorrapan), Vrålapan, Spindelapan och Kapucinapan. Små vildsvin, taipaner, myrslok massa insekter och fåglar. Mycket bra utflykt.
Sedan tillbaka på båten där vi stannade och såg ett vattenfall och massa undervartensgrottor. Tillbaka till hotellet vid 13.30. Lunch och sedan häng vid polen. Sedan gick vi till solnedgången, till vår besvikelse så har en spansk familj med två tonårsbarn checkat in på hotellet. Deras avsikt är tyvärr inte natur och djur, utan spel på högvolym och höga samtal. Vi smet därifrån för att finna skydd på ett annat ställe tyvärr var de som iglar på oss hela kvällen. Sedan var det middag och ytterligare en krasch i sängen. Under natten kom ett ordentligt monsunregn. Så otroligt mäktigt.





6/1
Idag hade vi lite sovmorgon så vi steg upp klockan 7.15. Frukost och sen bar det av till Cano Island. Båturen dit skall ta 45 min men på vägen dit stötte vi på tre knölvalar med deras två veckor gamla kalv. Vi fick se mycket av valarna, både ansikte och bakfenor. Denna upplevelse är så magisk.
Därefter blev det snorkling, vi fick se många olika fiskar, sjöstjärnor bläckfisk, rockor och sköldpadda. Därefter åkte vi till stranden på Cano Island och jag och Freja badade vidare medan Rikard och Philip letade eremitkrabbor. Sedan tillbaka till hotellet för en lunch på stranden och lite bad. Därefter bad vid pool. Värmen och luftfuktigheten är så enorm så bada är en överlevnadsinstinkt.
Sedan Margarita i solnedgång, lite mer poolbad och middag vid 19. Under middagen kom guiderna in och skyndade ut oss så vi kunde se tapirerna som strövade omkring på hotellområdet. Ena var en hona som var dräktig och den andra var hanen. Efter middagen krasch i säng. Även denna natt bjöd på monsunregn.



7/1
Riktigt sovmorgon första gången på denna resa. Vilket innebar frukost vi åtta. Sedan en god bok vid poolen fram till lunch.
Vi hade egentligen bokat en heldag kajaktur. Men insåg att med klippiga stränder och stora vågor var detta en idiotisk aktivitet för barn. Guiden föreslog att vi tog en halv dag och att han kunde ta med kajakerna till en lugn vik så kunde vi varva kajak och snorkling. Efter 10 min båtfärd var vi vid viken, bra snorkling och Freja och Rikard paddlade kajak. Vi hade en superskön eftermiddag. Sedan blev det dusch och solnedgång tätt följt av middag. Skön och en härlig dag.


8/1
Idag är vår sista dag på Corcovado. Vi tillbringade större delen av dagen på floden Sierpe och spanade efter djur. De nya djuren vi fick se idag var en Kajman som låg och solade sig på strandkanten och en tvättbjörn som satt högt upp i ett träd. Annars såg vi även sköldpaddor fåglar, leguaner och fladdermöss. Vi blev lite sena tillbaka med tanke på tidvattnet därav fick vi det ganska tufft att komma över ett rev då vågorna hade blivit väldigt höga för vår lilla båt. Jag höll i mig för glatta livet medan Freja skratta så hon storkna.
Väl tillbaka på hotellet där vi endast varit sju personer har nu en grupp amerikaner checkat in på 12 personer. Det bästa med detta hotell är att man aldrig upplever de andra gästerna då man hela tiden är på olika turer och hotellets area. I tre dagar har det känts som vi varit ensamma på hotellet. Vi har nu tillbringat fem nätter på hotellet, vilket medförde att vi fick tid över att läsa bok och hänga vid poolen. Men jag tror inte det hör till vanligheten att man bor här i sex nätter utan två till tre nätter verkar vara klassiskt. Vi märkte det genom omsättningen på gästerna och även personalens reaktion, när vi hann göra nästa hela utbudet på deras aktiviteter. Det enda vi inte gjorde var djuphavsdykning. Vet inte varför, kanske är det priset eller så är det att folk vill pressa in många olika destinationer på sina resor.





9/1
Under natten vaknade jag av ett “aj fan” lät som en barnröst så jag gick upp och frågade om Philip var okej. I badrummet i mörkret stod Rikard som precis blivit stucken av en relativt stor skorpion. Han hade trevat sig fram genom mörkret fram till toalettdörren, där fick han ett stick i foten som han först uppfattade som ett ormbett. Han smällde då samtidigt upp toadörren som en reaktion. Tur var det för när detta gjordes lyckades han samtidigt klämma ihjäl skorpionen under toalettdörren. Rikard var lugn, och det var då jag insåg att i en nödsituation så kan vi inte nå receptionen utan att gå. Rikard vägrade låta mig gå till receptionen. Freja var i upplösningstillstånd och Philip var sur på Freja för att hon var så spattig. Men Freja var faktiskt den enda som visste vad vi skulle göra, och det var att spola hett vatten på skorpionsticket, för att lindra smärtan.
Som sagt inte mycket sömn denna natt. Upp klockan 5.30 för att förbereda packningen som med traktorn skulle hämta klockan sex. Sedan bar det av med båt i två timmar och sedan bil i två timmar för att komma till vår slutliga destination Manuel Antonio.
Arenas Del Mar är ett fantastiskt hotell. Vi har en balkong mot hav och djungel, barnen har varsin säng och vi fick en kingsize säng i eget rum. Två duschar med två toaletter. En min promenad både till pool och hav. Hotellet är som hotellet innan utspritt på ett större område vilket gjorde att istället för att få skjuts med traktor så erbjöds här skjuts med en eldriven golfbil. Detta var man i stort behov av då backarna är enormt branta och långa.
Barnen badade en timme i havet sedan tog all energi slut. Försökte pumpa upp dem med milkshake och snacks för kommande Night Tour i regnskogen, men förgäves. De ville vara kvar på hotellet.
Rikard och jag bestämde oss för att åka och vi förbeställde room service till barnen. Barnen tyckte det var enormt skönt att sitta på rummet då detta är första rummet som har ett fungerande Wifi på rummet. En bil och en guide kom och hämtade oss på hotellet, därifrån blev det 40 minuters bilresa till skogen. Denna tur bjöd på mycket grodor, insekter, ormar och spindlar guiden var mycket kunnig och berättade med stor inlevelseförmåga. Turen var cirka 2 timmar. Sedan fick vi äta middag i bilen hem, för att sedan somna ovaggade.









10/1
Idag tog vi en dag på stranden. Vi hade egentligen smackat in en aktivitet varje dag under dessa dagar i Manuel Antonio. Men efter som vi kände att vi var nöjda över vad vi sett och gjort de senaste dagarna kände vi att de sista dagarna kan vi tillbringa på stranden, vilket barnen tyckte var en alldeles utmärkt idé.
Hotellet har en underbar liten strand med skuggande träd och sköna solstolar och egen strandvakt. Vi var det enda på stranden idag och vi hoppa och dök i vågorna hela dagen, så strandvakten fick inte mycket tid för fika.
Lunch åt vi på strandrestaurangen och på stranden kunde vi beställda diverse dryck och snack. Min favorit är iskaffet. Sedan blev det dusch, middag och krasch i säng. Denna dag fick vi även se en sengångare med en liten baby som låg och vilade sig i ett av träden vid stranden.



11/1
Även idag tog vi en dag på stranden. Vågorna är som bäst på morgonen och vi hoppade i dem hela förmiddagen fram till lunch med barnen. Därefter hade vi lyckas bränna båda barnen totalt i solen fast vi jämt smorde in dem med solskyddfaktor 50 , därav tog vi en halv dag i skuggan där barnen kunde bada lite mer skyddat i polen. Kände då hur mörbultade min kropp var av vågorna och tog en välbehövlig massage på hotellet.
Vi bokade middag till klockan 18 denna kväll så vi skulle orka vara uppe lite längre efter middagen. Barnen var supertrötta i alla fall och jag och Rikard köpte med oss varsin drink till hotellrummet. Vi blir lika förvånade varje kväll hur trötta vi är. Stupar i säng och somnar som små grisar.



12/1
Freja är bränd och har ont i ögon och öron, så vi beslutar att skippa stranden. Vi tog en promenad på förmiddagen till en annan strand där man kunde köpa lite suvenirer. Att pruta är man vad vid, men det var nästa oförskämt hur högt det började.
De sa ett pris som var orimligt därefter sa man ett pris som var 10 procent av deras pris för att det sedan skall bli 15 procent av utgångspriset. Inget roligt. Vi tog sedan en paus för att fylla på lite vätska och sedan tillbaka för lunch på hotellet.
Vid detta läge hade Frejas problem eskalerat och hotellet fixade en läkare som kom och såg till henne. Irriterade öron fulla med sand, och ögon som saknar tårvätska på grund av saltvattnet. Öron och ögondroppar blev ordinerade och sedan badförbud. Medicinen kom med motorcykelbud vilket var smidigt. Vi hade visat bilder efter natt turen för barnen som Rikard och jag gick själva på och det blev lite besvikna över att det inte var med. Vi bokade då in samma natt tur denna kväll men nu med barnen. Vi trodde att upplevelsen skulle bli ungefär densamma, men denna guide tog oss på en helt annan promenadstig som innehöll hängande broar och vattendrag. Så jag och Rikard hade minst lika roligt denna tur som med den innan, och barnen var pigga och supernöjda. Sedan middag i bil och i säng.






13/1 sista dagen
Idag fyller Philip 11 år. Vi hade beställt room service med chokladtårta och frukost. 7.30 knackade de på dörren. Han blev överraskad. Tårtan som hotellet gjort själv var supergod. Frukosten barnen åt var chokladchippancakes och toast med jordnötssmör. Vilken hälsosam frukost. Eftersom omslagspapper inte verkar existera här så fick han lite suvenirer inplastade i plastpåsar, men lika glad var han för det. Sedan önskade han sig att få tillbringa dagen på stranden. Eftersom Freja inte kan bada så blev det lite sandbygge också. Vi hade en bra dag och på kvällen firade vi Philip på hotellets restaurang.




Eftersom detta är sista natten så pratade vi lite om vad vi tyckte om Costa Rica och de olika ställen vi besökt.
I det stora hela tror jag att inget går att jämföra med varandra. Arenal var fantastisk med den enorma vulkanen och med de varma källorna.
Monteverde med den molniga skogen går inte att jämföra med något annat.
Corcovado är en fantastisk upplevelse av djur och natur både på land och i hav.
Manuel Antonio tog vi det relativt lugnt gällande hiking men där fick vi möjlighet att bada och ha en skön avslutning på vår resa.
Det vi alla var rörande överens om var att vi var otroligt trötta på maten. Maten har haft ett tema som gått rakt igenom alla kök vi passerat är att de har antingen för söta maträtter exempelvis fisk mangosås, tropisk sås, annanassås eller alldeles förmycket lime. Men vi kunde parera ganska bra med salt, peppar och en flaska tabasco.
Vi reste även under Covid vilket medför att frukostbuffé inte existerade. Detta gjorde att varje frukost beställde man frukost, och det fanns aldrig några lättare alternativ så som mjölk och müsli eller frukttallrik.
En annan anmärkning vi pratade om är bilarna. Alla utom en bil vi åkte i hade symaskiner till motorer. Varje uppförbacke gick bilarna i ca 30 km/h och lät minst sagt ansträngda, och stötdämpare verkade inte existera. Det som förvånade oss var att bilarna såg relativt nya ut.
Alla guider utom den sjuka i Monteverde har varit väldigt professionella och kunniga, och mer än villiga att lära ut. Man märker att folket som bor i Costa Rica är stolta över sin natur och det med all rätt. Nu längtar vi alla hem, och framför allt till Loke vilket är vår Labradore som har varit hos mormor och morfar på Gotland.