Titicacasjön

sydamerika00076

Lago de Titicaca är världens högst navigerbara sjö och ligger drygt 3 800 meter över havet. Volymmässigt är den också Sydamerikas största sjö.

 

Himlen känns väldigt nära och den speglar sig i sjön som får en härligt blå nyans. Öar sticker upp här och där och de har haft stor betydelse för befolkningen genom åren.

Titicacasjön delas av Bolivia och Peru. Man vet inte var namnet Titicaca kommer från men det översätts med Stenpuma. Formen sägs föreställa en puma som jagar en kanin. Sjön har dock fått flera andra namn också av lokalbefolkningen.
Platsen var helig för aymarafolket och senare också för inkafolket som ansåg att de heliga krafterna koncentrerades härifrån. Solön och Månön var två av de heligaste öarna för inkafolket och de ligger båda på den bolivianska sidan av sjön. Enligt legenden kom inkaimperiets grundare från Solön. En annan legend säger att spanjorerna aldrig fann den verkliga guldskatten utan inkaindianerna begravde den i sjöns djup.

Det gynnsamma klimatet var ett av skälen till att inkaindianerna stannade i området. Det har varit bra odlingsförutsättningar där majs har spelat en viktig roll. Här har också varit gott om vicuñas och guanacos som är lamors och alpackas vilda släktingar.

Från den bolivianska sidan är det bäst att åka till Solön och Månön och det finns möjlighet att stanna över natt på Solön vilket är trevligt. Turerna brukar oftast gå förbi den lilla byn Copacabana. Det är som sagt en liten by men där finns en stor kyrka som människor kommer till långväga ifrån. I kyrkan finns den mörka jungfrun av Copacabana som är prydd av guld och juveler. Man offrar små miniatyrer föreställande hus, bilar, djur mm i hopp om att få detta senare.

Mellan La Paz och Titicacasjön ligger Tiwanaku och här brukar man göra ett stopp. Det är en av Andernas äldsta kulturer och är från 1000-500 f.Kr. De exakta uträkningarna och enorma stenkonstruktionerna fascinerar än idag.